Tama iha Rede ba kultura moris nian

Tama iha Rede ba kultura moris nian

Festa Agradesimentu Mundiál ba Me. Yvonne Reungoat Superiora Jerál IFMA

Loron 25 Abríl 2021 – Roma

Tema: Tama iha Rede ba kultura moris nian

Roma (Itália) – Festa Agradesimentu mundiál ba Me. Yvonne Reungoat, realiza iha “Visitatoria Roma Madre della Chiesa”, iha sede “Auxilium” hahú ho Bemvinda ba Me. Yvonne no konselleira sira iha tk 11:15 oras Italia, iha estátua Maria Madre dell’Accoglienza nia oin. Hafoin akompaña ba to’o iha canopy  mak Ir. Maria Carmen Canales, Provinsiál Visitatoria nian hato’o liafuan Bemvinda ba La madre no konselleira sira hodi Institutu no komunidade edukativa mundu tomak nia naran.

Iha oras 11:45 hahú Santa Misa prezide husi  Reitór-Mor Ángel Fernandez Artime, SDB. Iha omilia nia fó importánsia liu ba Jezús Bibi-Atan Di’ak nia hahalok fuan domin nian ne’ebé hatene tau matan, guia no akompaña.

Depoizde Misa iha kedas konfraternizasaun, momentu furak fahe espíritu família, ksolok, amizade no fraternidade hamutuk ho Reitór-Mor, La Madre no Konselleira sira.

Iha tk 15:30 hahú festa streamming online: komunidade Irmán hotu mai partisipa iha festa loraik ida ne’e. Festa simples maibé riku ho kriatividade no ksolok komuñaun universalidade nian.

Irmán sira husi nasaun oioin ho sira nia hatais tradisionál kumprimenta Madre, husi Timor Ir. Aida Belita no Ir. Maria Sarmento. Ir. Evangelina fali nu’udar reprezentate komunidade tuir festa loron tomak.

Madre Jerál Me. Yvonne, agradese visitatoria Romana Maria Madre della Chiesa, ne’ebé anima festa agradesimentu tinan 2021 ida ne’e, no mós agradese ba Reitór-Mor nia presenza iha ba dahuluk partisipa festa hamutuk ho Madre.

Madre Yvonne hahú nia diskursu hodi agradese MC na’in rua: Ir. Charline Xavier, FMA no estudente Cristina ba sira nia animasaun exelente komunikasaun direita, rede ne’ebé harí no efetivamente  atraversa mundu tomak husi Samoa to’o Los Andes.

Madre Yvonne foti liafuan husi estudente Cristina, ne’ebé dehan «hanoin buat ida de’it, buat ne’ebé esensiál mak Uma. Institutu mak uma ida de’it, ne’ebé husi Samoa too Los Andes. Uma nia kakuluk mak Lalehan. Uma ne’ebe iha kuartu oioin: iha kuartu boot ida, kuartu boot ne’e mak Inspetoria 84. Iha kuartu boot nia laran iha kuartu ki’ik katak komunidade sira. Iha kuartu sira ne’e iha korridór ida de’it ne’ebé iha sirkulasaun livre, bele dehan katak husi ida ba ida seluk laiha problema tanba ita hetan uma ne’e ba Filha de Maria Auxiliadora, ba foin-sa’e sira iha mundu, ba grupu família saleziana, no salezianu sira hotu no ba ita hotu.

Festa Agradesiemntu Mundiál halo festa ho fuan ida de’it, fuan ida ne’ebé book ritmu ida de’it mak ritmu domin espíritu família nian ne’ebé moris hanesan, lian oioin, kultura lahanesan maibé espíritu ida, moris ida no fuan ida. Iha realidade ida ne’e ita tenke kria konviksaun se lae ita hela iha ideál de’it, realidade boot liu fali ideál hanesan Papa Fransisco dehan, nune’e ita tenke hela iha realidade.

Atu sai realidade ita tenke kria Rede. imi hili loos tema kona-ba festa nian:  “Rede ba Kultura moris nian esensiá, liuhusi Edukasaun”, nune’e missaun ba fakuldade, misaun Institutu superiór, obra hotu ne’ebé simu ki’ik too boot iha mundu tomak mak kultura moris nian. Eduka dehan katak promove moris, halo buras, promove personalidade hatene jenera moris foun, komunika moris foun. Iha edukasaun ita la forma labarik no foin-sa’e sira ba ita-nia an rasik, ita forma sira sai ema sira ajente transfomasaun iha fatin ne’ebé sira hela bá, komunikadór/a moris nian. Ita mak “hahoris-na’in” [generatori e generatrici] moris nian, iha ne’ebé sira hela bá, moris jenera hamutuk, iha enkontru no iha relasaun, iha edukasaun fuan nian.

Iha edukasaun relasaun mak esensiál, moris jenera ho moris. tan ne’e sai rere ba kultura moris nian la’’os slogan ida maibé liuliu realidade ida.

Maibé ita-nia rede harii ho kabas osan mean, mean kor domin nian, la’ós konstrusaun materiál, dijitál maibé relasaun entre fuan ne’ebé hadomi hakarak habelar no hakarak haburas domin, simu no haburas domin ne’ebé simu husi Maromak, tanba Maromak fonte moris nian. Nune’e ita-nia agradesimentu uluknanain ba Maromak basá Nia mak abut ba ita nia moris. Moris foun iha momentu tanba husi ita halo buat foun.

Domin ida ne’e ita simu iha fuan tenke sai hodi komunika ho ema seluk, komunikasaun ho ema seluk  kria rede, iha rede ida ne’e iha moris ida, iha espíritu ita transmite moris ba ema seluk  liuliu ba foin-sa’e no labarik sira ne’ebé presiza esperiénsia domin ida ne’e.

Rede ne’ebé boot liu Família Saleziana iha mundu, mak rede imensa, rede reál mak realidade ida ne’ebé boot, forte, too labarik no foin-sa’e millaun, transmite moris ida ne’ebé la iha rohan, naresin atu transmite. Ita iha rede ida ne’e transmite moris ho domin, apaixonada atu transmite moris, transmite ho domin apaixonada atu iha pasiénsia atu moris no fó moris, haburas, natubun, no fó fuan iha tempu, progresivamente. Lla iha moris ne’ebé mosu derepente husi momentu ida ba momentu seluk.

Kari musan,  kultiva, rega, fó korajen atu buras, kontempla, hafoin komunika. Siklu moris nian mak  kuda, kultiva, haburas no fó fuan».

Esperiénsia furak ne’ebé hetan iha festa ida-ne’e mak Madre Yvonne no Pe. Ángel Fernandez Artime sira nia presenza nu’udar Inan no Aman iha ami nia leet, sira-nia simplicidade, ksolok no domin hakohak ami hotu nu’udar oan. Sira iha esperansa boot iha Irmán foin-sa’e sira.

Madre Agradese grupu Família Saleziana tomak ne’ebé hola parte iha selebrasaun ida-ne’e hodi remata ho merenda hamutuk hafoin fahe malu iha tk 18:30.

(Evangelina Xavier FMA)