Institutu mak Uma ida ho kuartu 84

Institutu mak Uma ida ho kuartu 84

Madre Yvonne nia liafuan iha festa Gratidaun Mundiál

Loron 25 Abríl 2021 – Roma

Tema: Tama iha Rede ba kultura moris nian

«Ha’u atu dehan saida depoizde espresaun furak barak. Imi dehan buat hotu. Uluknanai ha’u agradese Visitatoria, Fakuldade ba organizasaun festa ne’e nian, ne’ebé komprende ona mundu tomak ba kompozisaun komunidade nian, estudente sira, ba orijen Irmán sira-nian. Ba foin-sa’e sira nia prezensa, leigu’a sira, grupu Família Saleziana nian. Ba prezensa signifikativa liu Don Ángel , Reitór-Mor nian, Aman Família Saleziana nian.

Ha’u tenke dehan katak Cristina no Ir. Charlene mak animadora perfeita, exelente komunikasaun nina, ho tulun téknika nian, ne’ebé permite komunikasaun iha streamming, direta ho sira ne’ebé tuir kedas… basá rede ne’ebé harí no efetivamente no realmente  atraversa mundu tomak husi Samoa to’o Los Andes.

Cristina hateten imajen ida ne’ebé ha’u gosta mak ida uma nian…ha’u la hanoin buat hotu, maibé buat ne’ebé esensiál, sim. Institutu mak uma ida de’it, ne’ebé husi Samoa too Los Andes. Uma nia kakuluk mak Lalehan. Uma ne’ebe iha kuartu oioin: iha kuartu boot ida, kuartu boot ne’e mak Inspetoria 84. Iha kuartu boot nia laran iha kuartu ki’ik katak komunidade sira. Iha kuartu sira ne’e iha korridór ida de’it ne’ebé iha sirkulasaun livre, bele dehan katak husi ida ba ida seluk laiha problema tanba ita hetan uma ne’e ba Filha de Maria Auxiliadora, ba foin-sa’e sira iha mundu, ba grupu família saleziana, no salezianu sira hotu no ba ita hotu.

Festa Agradesiemntu Mundiál halo festa ho fuan ida de’it, fuan ida ne’ebé book ritmu ida de’it mak ritmu domin espíritu família nian ne’ebé moris hanesan, lian oioin, kultura lahanesan maibé espíritu ida, moris ida no fuan ida. Iha realidade ida ne’e ita tenke kria konviksaun se lae ita hela iha ideál de’it, realidade boot liu fali ideál hanesan Papa Fransisco dehan, nune’e ita tenke hela iha realidade.

Atu sai realidade ita tenke kria Rede. imi hili loos tema kona-ba festa nian:  “Rede ba Kultura moris nian esensiá, liuhusi Edukasaun”, nune’e missaun ba fakuldade, misaun Institutu superiór, obra hotu ne’ebé simu ki’ik too boot iha mundu tomak mak kultura moris nian. Eduka dehan katak promove moris, halo buras, promove personalidade hatene jenera moris foun, komunika moris foun. Iha edukasaun ita la forma labarik no foin-sa’e sira ba ita-nia an rasik, ita forma sira sai ema sira ajente transfomasaun iha fatin ne’ebé sira hela bá, komunikadór/a moris nian. Ita mak “hahoris-na’in” [generatori e generatrici] moris nian, iha ne’ebé sira hela bá, moris jenera hamutuk, iha enkontru no iha relasaun, iha edukasaun fuan nian.

Iha edukasaun relasaun mak esensiál, moris jenera ho moris. tan ne’e sai rere ba kultura moris nian la’’os slogan ida maibé liuliu realidade ida.

Maibé ita-nia rede harii ho kabas osan mean, mean kor domin nian, la’ós konstrusaun materiál, dijitál maibé relasaun entre fuan ne’ebé hadomi hakarak habelar no hakarak haburas domin, simu no haburas domin ne’ebé simu husi Maromak, tanba Maromak fonte moris nian. Nune’e ita-nia agradesimentu uluknanain ba Maromak basá Nia mak abut ba ita nia moris. Moris foun iha momentu tanba husi ita halo buat foun.

Domin ida ne’e ita simu iha fuan tenke sai hodi komunika ho ema seluk, komunikasaun ho ema seluk  kria rede, iha rede ida ne’e iha moris ida, iha espíritu ita transmite moris ba ema seluk  liuliu ba foin-sa’e no labarik sira ne’ebé presiza esperiénsia domin ida ne’e.

Rede ne’ebé boot liu Família Saleziana iha mundu, mak rede imensa, rede reál mak realidade ida ne’ebé boot, forte, too labarik no foin-sa’e millaun, transmite moris ida ne’ebé la iha rohan, naresin atu transmite. Ita iha rede ida ne’e transmite moris ho domin, apaixonada atu transmite moris, transmite ho domin apaixonada atu iha pasiénsia atu moris no fó moris, haburas, natubun, no fó fuan iha tempu, progresivamente. Lla iha moris ne’ebé mosu derepente husi momentu ida ba momentu seluk.

Kari musan,  kultiva, rega, fó korajen atu buras, kontempla, hafoin komunika. Siklu moris nian mak  kuda, kultiva, haburas no fó fuan».