Festa Gratidaun nia orijen

Festa Gratidaun nia orijen

26 Abril 2022

Festa atu esprime gratidaun ka agradesimentu, ho ton ksolok nian no ho modu korál, ba Irmán ne’ebé simu bolun atu prezide Komunidade – ka Diretora – bele dehan moris ho inísiu Institutu “Figlie di Maria Ausiliatrice” (FMA) nian.

Inspirasaun mai husi Valdocco, iha Torino: Don Bosco, iha loron ninia onomástiku nian –24 Juñu, festa S. João Batista, patronu Torino nian – haksolok atu foin-sa’e sira esprime agradesimentu ba nia ho knananuk, múzika no ksolok uain. Festa dahuluk gratidaun nian iha 1849 no iha inísiu ho modu espontáneu husi foin-sa’e na’in rua ne’ebé oferese “fuan osan-mutin” rua ba nia (kf Memorie Biografiche III 354).

Ba Santu joven sira-nian ne’e festa iha signifikadu pedagójiku profundu: ne’e mak modu ida atu eduka foin-sa’e sira ba gratidaun, hodi halo esperiénsia direta no envolvente. Defaktu, gratidaun mak buat ruma própriu Sistema Preventivu nian, la’ós de’it atu rekomenda valór ruma, maibé halo sira selebra iha komunidade, nune’e bele interioriza no asume iha moris.

Re-koñese signifka sai konxiente kona-ba don, ne’e duni konsekuénsia husi atitude atensaun nian, reflesaun nian, foti hikas esperiénsia ida atu deskobre don hira mak iha nia laran. Agradese katak halo memória fuan nian, ne’ebé la haluha buat ne’ebé simu ona. Husi ne’e mai espresaun gratidaun ne’ebé “sai husi fuan” no halo sente afetu ba ema ne’ebé fó.

Iha Mornese, ba Madre Mazzarello  festa gratidaun selebra iha loron 6 Jullu, loron ninia onomástiku, S. Domenica. Iha livru ‘Orme di vita tracce di futuro’ (Roma, 1996) iha dokumentu n° 56 (paj. 147-148) bele hetan inu ba Madre Mazzarello nia onomástiku 6 Jullu 1875. Iha Epistoláriu Madre Mazzarello nian hetan surat ruma hakerek iha fulan Jullu, ba menina sira Las Piedras nian mós (S. 44) atu agradese Irmán sira no menina sira ba augúriu ne’ebé nia simu husi sira.

Husi ne’e, Iha Sentru Institutu nian katak iha ‘Casa Generalizia’, nune’ e mós iha nivel lokál, Komunidade ida-idak selebra Festa, hodi esprime agradesimentu ba Diretora no iha nia ba benfeitór/a hotu uma nian. Ho modu hanesan, akontese iha Madre Caterina Daghero nia governu: Irmán sira festeja ‘la Madre’ iha S. Caterina nia loron, ninia padroeira. Ba Madre jerál sira seluk, sempre festeja iha ‘Casa generalizia’, enjerál iha Superiora Jerál nia onomástiku ka iha data ida signifikativa ba Komunidade.

Madre Ersilia Canta mak estabelese, ba Festa Gratidaun 1970 iha nivel sentrál, data 26 Abríl, festa ‘Madonna del Buon Consiglio’ [Na’i-Feto Konsellu Di’ak nian]. Husi momentu ne’e Madre Jerál nia Festa koinside ho data mariana  ida-ne’e, ne’ebé signifikativa tebes. Ba Virjen Konsellu Di’ak nian  ho modu partikulár ita konfia ema ne’ebé hala’o servisu autoridade nian, hodi fó apoiu ba nia iha misaun gia no animasaun nian.

Husi 1987, Madre Marinella Castagno deside atu tinan-tinan selebra festa, la’ós ona iha Casa Generalizia, maibé iha uma seluk Institutu nian. Defaktu, nia rekoñese importánsia atu envolve Inspetoria sira iha Festa. Iha nivel lokál mós festa ne’e hamosu envolvimentu luan iha ksolok no iha espíritu família nian, no sai esperiénsia ida ne’ebé halo atu hatene Institutu FMA nu’udar Família Mundiál ba ema sira, ba autoridade sivíl no ekleziástika sira.

Festa Gratidaun nian mak momentu forte komuñaun Institutu tomak ninan ne’ebé halibur hale’u Madre nu’udar sentru unidade no tali komuñaun nian entre Irmán sira no nu’udar Komunidade Edukativa, hamutuk ho foin-sa’e sira, leigu/a sira, família sira.

Ne’e mak esperiénsia pedagójika no espirituál ida, basá ho nia ita selebra valór ida importante husi pontudevista maturasaun umana no kristán, signifikativu mós iha nivel salezianu. Ninia objetivu mak haboot sentidu hola-parte nian ba Institutu no favorese komuñaun (kf Regulamentu art. 40).

Madre Antonia Colombo estabelese atu Festa Gratidaun Mundiál hotu iha tema espesífiku ida, atu fó konteúdu ba selebrasaun no lori ba reflesaun no partilla iha tempu preparasaun nian. Tema ida, ne’ebé baibain, la’ós  ‘la Madre’ mak hili, maibé mai husi Inspetoria iha-ne’ebé sei selebra Festa. ‘La Madre’ asume tema ne’e no Vigária jerál halo sai objetu Surat Sirkulár nian atu haruka ba Uma hotu atu hakle’an tema ne’e iha Komunidade Edukativa sira, iha komuñaun ho Institutu tomak.

Festa ne’e iha mós, iha inísiu kedas, marka solidariedade no komuñaun soin nian. Ne’e mak okaziaun folin boot ida atu fó kontribuisaun rasik ba Madre – ki’ik-oan mós – ba nesesidade sira Institutu nian, hodi haboot sentidu hola-parte nian ba Família boot ida Na’i Jezús mak halibur, tan domin ba Maria Auxiliadora, Karizma no misaun ba foin-sa’e sira iha mundu tomak nia di’ak, liuliu sira ne’ebé kiak liu. Enjerál, oferta sira ne’ebé halibur hamutuk, parte ida ba obra sira ba labarik no foin-sa’e kiak sira husi Inspetoria iha-ne’ebé selebra festa, no parte seluk ba nesesidade urjente liu ne’ebé hetan apoiu husi Institutu nivel sentrál.

(fonte: https://www.cgfmanet.org/ifma/150-istituto-fma/origini-della-festa-del-grazie/)