domenica, Febbraio 15, 2026
No Result
View All Result
FMA Timor Leste
Advertisement
  • HOME
  • Destake
    • FMA News
    • Husi Kreda
    • Família Saleziana
  • Sé mak ami
    • Institutu
      • Kona-ba ami
      • Fundadór sira
        • Don Bosco
        • Madre Mazzarello
      • Husi Madre Jerál
      • Obra sira
    • Provinsia
      • FMA TIN
      • Husi Provinsiál
      • Programa Provínsia TIN
    • Komunidade
      • Komunidade Sira
      • Timor-Leste
      • Indonesia
  • Animasaun no Governasaun
    • Adminstrasaun
    • Pastorál Juveníl
    • Formasaun
    • Misaun Ad Gentes
    • Família Saleziana
    • Komunikasaun Sosiál
  • Edukomunika
    • Karizma
    • Edukomunika ohin
    • Ekolojia
  • Liturjia
    • Tinan A
    • Tinan B
    • Tinan C
  • Vida Sarani
    • Ha’u fiar
    • Na’i-Feto
    • Santu/a no Beatu/a
  • Rekursu
    • Bíblia
      • Testamentu Foun
      • Lectio Divina
      • Aprofundamentu bíbliku
      • Formasaun bíblika
    • Vida Konsagrada
      • Dokumentu Vida Konsagrada
      • Formasaun Vida Konsagrada
    • Kreda
      • Dokumentu Amu-Papa
      • Dokumentu Kreda nian
      • Formasaun litúrjika
      • Katekeze Tinan Fiar nian
    • Dokumentu FMA
      • Dokumentu Propriu Institutu FMA nian
      • Fonte
      • Renovasaun Vitál
    • Formasaun FMA
      • Formasaun Inisiál
      • Formasaun Kontínua
    • Sirkular
    • Orasaun
      • Adorasaun
      • Don Bosco
      • Kuarezma
      • Madre Mazzarello
      • Maria
      • Pentekostes
      • Retiru
      • S. José
      • Sagrado Coração de Jesus
      • Salmu sira
    • Espiritualidade Saleziana
      • Dimensaun Mariana
      • Don Bosco
      • Maria Mazzarello
      • Reitór-Mor
      • Santidade iha Família Saleziana
      • Sistema Preventivu
    • Pastorál Juveníl
      • Animadór 2013
      • Animadór 2014
      • Animadór 2015
      • Enkontru vokasionál
      • Oratóriu
        • Tinan 2013
        • Tinan 2014
        • Tinan 2015
        • Tinan 2016
        • Tinan 2021
  • Tatoli
  • Galeria
    • Photo
    • Video
    • Audio
  • HOME
  • Destake
    • FMA News
    • Husi Kreda
    • Família Saleziana
  • Sé mak ami
    • Institutu
      • Kona-ba ami
      • Fundadór sira
        • Don Bosco
        • Madre Mazzarello
      • Husi Madre Jerál
      • Obra sira
    • Provinsia
      • FMA TIN
      • Husi Provinsiál
      • Programa Provínsia TIN
    • Komunidade
      • Komunidade Sira
      • Timor-Leste
      • Indonesia
  • Animasaun no Governasaun
    • Adminstrasaun
    • Pastorál Juveníl
    • Formasaun
    • Misaun Ad Gentes
    • Família Saleziana
    • Komunikasaun Sosiál
  • Edukomunika
    • Karizma
    • Edukomunika ohin
    • Ekolojia
  • Liturjia
    • Tinan A
    • Tinan B
    • Tinan C
  • Vida Sarani
    • Ha’u fiar
    • Na’i-Feto
    • Santu/a no Beatu/a
  • Rekursu
    • Bíblia
      • Testamentu Foun
      • Lectio Divina
      • Aprofundamentu bíbliku
      • Formasaun bíblika
    • Vida Konsagrada
      • Dokumentu Vida Konsagrada
      • Formasaun Vida Konsagrada
    • Kreda
      • Dokumentu Amu-Papa
      • Dokumentu Kreda nian
      • Formasaun litúrjika
      • Katekeze Tinan Fiar nian
    • Dokumentu FMA
      • Dokumentu Propriu Institutu FMA nian
      • Fonte
      • Renovasaun Vitál
    • Formasaun FMA
      • Formasaun Inisiál
      • Formasaun Kontínua
    • Sirkular
    • Orasaun
      • Adorasaun
      • Don Bosco
      • Kuarezma
      • Madre Mazzarello
      • Maria
      • Pentekostes
      • Retiru
      • S. José
      • Sagrado Coração de Jesus
      • Salmu sira
    • Espiritualidade Saleziana
      • Dimensaun Mariana
      • Don Bosco
      • Maria Mazzarello
      • Reitór-Mor
      • Santidade iha Família Saleziana
      • Sistema Preventivu
    • Pastorál Juveníl
      • Animadór 2013
      • Animadór 2014
      • Animadór 2015
      • Enkontru vokasionál
      • Oratóriu
        • Tinan 2013
        • Tinan 2014
        • Tinan 2015
        • Tinan 2016
        • Tinan 2021
  • Tatoli
  • Galeria
    • Photo
    • Video
    • Audio
No Result
View All Result
FMA Timor Leste
No Result
View All Result

MENSAJEN BA LORON MUNDIÁL KOMUNIKASAUN SOSIAL BA DALA-LX

𝑰𝒉𝒂 𝒍𝒐𝒓𝒐𝒏 24 𝑱𝒂𝒏𝒆𝒊𝒓𝒖 2026, 𝒑𝒖𝒃𝒍𝒊𝒌𝒂 𝒐𝒏𝒂 𝑴𝒆𝒏𝒔𝒂𝒋𝒆𝒏 𝒃𝒂 𝑳𝒐𝒓𝒐𝒏 𝑴𝒖𝒏𝒅𝒊á𝒍 𝑲𝒐𝒎𝒖𝒏𝒊𝒌𝒂𝒔𝒂𝒖𝒏 𝒏𝒊𝒂𝒏 𝒃𝒂 𝒅𝒂𝒍𝒂 60, 𝑷𝒂𝒑𝒂 𝑳𝒆ã𝒐 𝑿𝑰𝑽 𝒏𝒊𝒂, 𝒊𝒉𝒂 𝒍𝒐𝒓𝒐𝒏 𝒎𝒆𝒎𝒐𝒓𝒊á𝒍 𝑺𝒂𝒖𝒏 𝑭𝒓𝒂𝒏𝒄𝒊𝒔𝒄𝒐 𝒅𝒆 𝑺𝒂𝒍𝒆𝒔, 𝒑𝒂𝒅𝒓𝒐𝒆𝒊𝒓𝒖 𝒋𝒐𝒓𝒏𝒂𝒍𝒊𝒔𝒕𝒂 𝒏𝒐 𝒌𝒐𝒎𝒖𝒏𝒊𝒌𝒂𝒅ó𝒓 𝒔𝒊𝒓𝒂 𝒏𝒊𝒂𝒏.

by Redasaun
03/02/2026
in Papa Leão XIV
Share on FacebookShare on TwitterEmail

Maun alin doben sira!

Oin no lian maka karakterístika úniku, distintivu hosi ema ida-idak; manifesta ema ida nia identidade ne’ebé labele repete no sai hanesan elementu konstitutivu ba enkontru hotu-hotu. Ema antigu sira hatene didiak ida-ne’e. Nune’e, atu define pesoa umana, gregu antigu sira uza liafuan “oin” (prósōpon), ne’ebé etimolojikamente indika buat ne’ebé iha oin, fatin prezensa no relasaun nian. Termu latin persona (husi per-sonare) inklui lian: la’ós de’it lian nara-naran deit, maibé ema ida nia lian ne’ebé labele konfundi.

Oin no lian maka sagradu. Buat sira ne’e Maromak mak haraik mai ita, ne’ebé kria ita tuir ninia imajen no ninia ilas, hodi bolu ita ba moris ho Liafuan ne’ebé nia rasik ko’alia mai ita; Liafuan ida ne’ebé uluk halian iha sékulu sira husi profeta sira nia lian, hafoin sai isin iha plenitude tempu nian. Liafuan ida-ne’e—komunikasaun ida-ne’e ne’ebé Maromak halo kona-ba Nia An rasik—ita mós bele rona no haree diretamente (kf. 1 Jo 1,1-3), tanba Nia halo hodi konhese iha lian no iha Jezús Nia oin, Maromak Nia Oan-Mane.

Husi kedas momentu kriasaun nian, Maromak hakarak ema sai nu’udar Ninia interlokutór no, hanesan Saun Gregório de Nissa hateten, nia imprime iha Ninia oin lalatak domin divinu nian, atu nia bele esperimenta loloos Ninia umanidade tomak liuhusi domin. Prezerva ema nia oin no lian sira tanba ne’e signifika kustodia/tau matan timbro/marka ida ne’e, lalatak indelével ida-ne’e Maromak nia domin nian. Ita la’ós espésie ida ne’ebé halo hosi algoritmu biokímiku sira, ne’ebé define antes. Ita ida-idak iha vokasaun insubstituível no inimitável ne ebé mosu husi moris no manifesta loloos iha komunikasaun ho ema seluk.

Teknolojia dijitál, se ita la konsege salvaguarda ida-ne’e, iha risku atu altera radikalmente pilár fundamentál sira sivilizasaun umana nian, ne’ebé dalaruma ita konsidera hanesan buat baibain. Hodi simula lian no oin ema nian, matenek no koñesimentu, konxiénsia no responsabilidade, empatia no amizade, sistema sira ne’ebé koñesidu hanesan intelijénsia artifisiál la’ós de’it interfere ho ekosistema informasaun nian maibé mós invade nivel komunikasaun nian ne’ebé kle’an liu, ida relasaun umanu nian.

Tanba ne’e dezafiu, la’ós deit ona teknolójiku, maibé antropolójiku. Proteje oin no lian sira signifika proteje ita-nia an rasik. Hakuak oportunidade sira ne’ebé oferese hosi teknolojia dijitál no intelijénsia artifisiál ho aten-barani, determinasaun, no dixernimentu la signifika subar kestaun krítiku sira, escuridaun/nakukun, no risku sira hosi ita-nia an rasik.

Keta rende ba ita nia hanoin rasik

Iha ona evidénsia barak ne’ebé maka dezeña katak algoritmu sira ne’ebé dezeña atu maximiza envolvimentu iha media sosiál—ne’ebé fó lukru ba plataforma sira—fó rekompensa ba emosaun sira ne’ebé lalais no fó kastigu ba espresaun umanu sira ne’ebé han tempu barak liu, hanesan esforsu atu komprende no reflete. Hodi taka grupu ema sira iha fatin konsensu fásil no indignasaun fásil, algoritmu sira-ne’e hafraku kapasidade ba rona no hanoin krítiku, no aumenta polarizasaun sosiál.

Hafoin, hatutan ba ida-ne’e maka dependénsia ida ne’ebé ladún krítiku ba intelijénsia artifisiál nu’udar “belun” ida ne’ebé hatene buat hotu, fahe informasaun hotu-hotu, arkivu memória hotu-hotu nian, “orákulu” konsellu hotu-hotu nian. Buat sira-ne’e hotu bele estraga liután ita-nia abilidade atu hanoin ho analítiku no kriativu, atu komprende signifikadu, no atu distinge entre sintaxe no semántika.

Maski IA bele fornese apoiu no asisténsia iha jestaun tarefa komunikasaun nian, hodi hadook an hosi esforsu hosi ita-nia hanoin rasik, fo ksolok husi kompilasaun estatístika artifisiál sira, risku atu halakon ita-nia kapasidade kognitiva, emosionál no komunikativu sira iha tempu naruk.

Iha tinan hirak ikus ne’e, sistema intelijénsia artifisiál sira aumenta kontrolu ba produsaun testu sira, múzika no vídeo sira. Nune’e, parte boot hosi indústria kriativu umana nian iha risku atu halakon no troka ho etiketa “Powered by AI”, transforma ema sira ba konsumidór pasivu de’it hosi hanoin sira ne’ebé seidauk planu, produtu anónimu sira, laiha paternidade no la hadomi. Entretantu, obra-prima sira hosi jéniu ema nian iha múzika, arte, no literatura redús ba fatin treinu de’it ba mákina sira.

Kestaun ne’ebé ita preokupa, maibé, la’ós saida maka mákina bele ka sei bele halo, maibé saida maka ita bele no sei bele halo, buras iha umanidade no koñesimentu, ho uzu matenek husi ferramenta maka’as sira hanesan ne’e iha ita-nia servisu. Ema sempre hetan tentasaun atu apropria rezultadu sira koñesimentu nian lahó esforsu envolvimentu, peskiza, no responsabilidade pesoál. Renunsia prosesu kriativu no entrega ita-nia funsaun mentál no imajinasaun ba mákina, signifika mos hakoi talentu ne’ebé ita simu atu bele buras nu’udar ema iha relasaun ho Maromak no ema seluk. Ne’e katak subar ita nia oin, no hamonok ita nia lian.

Atu eziste ka finje: Simulasaun relasaun sira no realidade

Bainhira ita scroll ita-nia fluxu informasaun sira(feed), sai difisil liután atu komprende se ita halo interasaun ho ema seluk ka ho maromak falsu sira “bot” ka maromak “influensiadór virtuál” sira. Intervensaun sira laos transparenti hosi ajente automatizadu sira-ne’e influensia debate públiku no ema nia hilin sira. Liu-liu Chatbot sira bazeia ba modelu linguístiku barak(LLM)  ne’e hatudu dadaun surpreza efikas tebes iha persuasaun/serteza segredu, liuhosi optimizasaun kontínua ba interasaun personalizadu. Estrutura dialójiku, adaptativu no mimétiku/imitativu hosi modelu linguístiku sira-ne’e bele imita sentimentu ema nian no nune’e simula relasaun ida. Antropomorfizasaun (Tendénsia atu atribui ema nia aparénsia, ba figura imajináriu sira, animál sira, no sasán sira) ida-ne’e, ne’ebé bele sai divertidu, maibe tempu hanesan mós buat bosok ida, liuliu ba ema sira ne’ebé vulneravel liu. Tanba chatbot sira ne’ebé halo “afetuozu” demais, aleinde sempre prezente no disponivel, bele sai hanesan arkitetu segredu ba ita-nia estadu emosionál no nune’e invade/tama no okupa ema nia esfera privadu sira.

Teknolojia ne’ebé esplora ita-nia nesesidade relasaun nian, la’ós de’it bele iha konsekuénsia todan ba destinu ema ida-idak, maibé bele mós estraga tesidu sosiál, kulturál no polítiku sosiedade nian. Ida-ne’e akontese bainhira ita troka relasaun ho ema seluk hodi relasiona fali ho IA ne’ebé treinadu atu halo katalogu ba ita-nia hanoin sira no nune’e harii mundu ida ho espellu sira iha ita-nia sorin, iha ne’ebé buat hotu halo “iha ita-nia ilas no imajen.” Ho maneira ida-ne’e, ita husik ita-nia an atu na’ok hosi posibilidade atu hasoru ema seluk, ne’ebé sempre diferente hosi ita, no ho sé mak ita bele no tenke aprende atu konfronta ita nia-an. Laiha akolhiensa ba ema seluk, labele iha relasaun ka amizade.

Dezafiu boot seluk ne’ebé sistema emerjente sira-ne’e hamosu maka prejuizu (in ingles bias), ne’ebé lori ba akizisaun no transmisaun persesaun alteradu ida kona-ba realidade. Modelu sira IA nian hetan forma hosi vizaun mundiál hosi sira ne’ebé harii sira no bele, impoin maneira sira hanoin nian hodi replika estereótipu (jeneralizasaun) no prejuizu sira ne’ebé prezente iha dadus ne’ebé sira foti. Falta transparénsia iha dezeñu algoritmu, hamutuk ho reprezentasaun sosiál ne’ebé la adekuadu ba dadus, iha tendénsia atu hadadur ita iha rede sira ne’ebé manipula ita-nia hanoin no kontinua aprofunda dezigualdade no injustisa sosiál sira ne’ebé eziste.

Ninia risku boot duni. Forsa husi simulasaun hanesan intelejénsia artifisiál (IA) bele lohi ita hosi fabrika “realidade” paralelu sira, hodi apropria ita-nia oin no lian sira. Ita mout iha multidimensionalidade ida, iha ne’ebé sai difisil liután atu distinge realidade hosi fiksaun (Finzi/falsu).

Buat ne’ebe bele hatutan ba ida-ne’e maka problema kona-ba eskluzividade. Sistema sira ne’ebé pasa probabilidade estatístika hanesan koñesimentu oferese mai ita aprosimasaun sira kona-ba lia-loos, ne’ebé dalaruma loos no hanesan “halusinasaun”. Fallansu ida atu verifika fonte sira, hamutuk ho krize iha jornalizmu iha kampu, ne’ebé ezije serbisu konstante hodi halibur no verifika informasaun iha fatin hirak ne’ebé eventu sira akontese, bele favorese terenu ida ne’ebé fertil liután ba informasaun, hodi hamosu sentidu deskonfiansa, konfuzaun no inseguransa ne’ebé buras.

 

Aliansa ida ne’ebé posivel

Iha forsa invizível boot ida-ne’e nia kotuk ne’ebé envolve ita hotu, iha de’it empreza balun, sira ne’ebé nia fundadór sira foin lalais ne’e aprezenta hanesan kriadór sira hosi “ema tinan 2025 nian”, nomeadamente arkitetu sira intelijénsia artifisiál nian. Ida-ne’e hamosu preokupasaun signifikativu sira kona-ba kontrolu oligopolístiku (refere ba merkadoria ho vendedór limitadu) hosi sistema intelijénsia algoritmiku no artifisiál ne’ebé maka bele dirije ho delikadu hahalok no mós hakerek filafali istória umana—inklui istória Kreda nian—dala barak lahó ita-nia realizasaun loloos.

Dezafiu iha ita-nia oin la’ós atu hapara inovasaun dijitál, maibé atu orienta, atu iha konxiénsia kona-ba nia natureza ambivalente/duplu. Depende ba ita ida-idak atu hasa’e ita-nia lian hodi defende ema, atu nune’e ferramenta sira-ne’e bele integra duni husi ita nu’udar aliadu sira.

 

Aliansa ida-ne’e mak posibel, maibé presiza harii iha ai-riin tolu: responsabilidade, kooperasaun, no edukasaun.

Uluknanain responsabilidade. ida-ne’e bele define, tuir knaar sira, hanesan onestidade, transparénsia, aten-barani, kapasidade atu hare, devér atu fahe koñesimentu, no direitu atu hetan informasaun. Maibé em jerál, laiha ema ida maka bele halai sees hosi sira nia responsabilidade ba futuru ne’ebé ita harii daudaun.

Ba sira ne’ebé maka lidera plataforma online sira, ida-ne’e signifika asegura katak sira nia estratéjia negósiu nian la’ós orienta de’it hosi maximizasaun lukru nian, maibé mós hosi vizaun ida ne’ebé maka luan ne’ebé konsidera bem-komún, hanesan sira ida-idak preokupa ho sira nia oan sira nia moris-di’ak.

Kriadór no dezenvolvedor sira husi modelu IA nian presiza sai transparente no responsavel sosiál kona-ba prinsípiu projetasaun no sistema moderasaun sira ne’ebé ninia base husi sira nia algoritmu no modelu ne’ebé dezenvolve ona, atu nune’e bele haburas konsentimentu informadu husi utilizadór sira.

Responsabilidade hanesan ezije mós ba lejisladór nasionál sira no reguladór supranasionál sira, ne’ebé iha responsabilidade atu garante respeitu ba dignidade umana. Regulamentu apropriadu bele proteje ema sira hosi legame emotiva ho chatbot sira no kontein propagasaun konteúdu falsu, manipulativu, ka enganozu, hodi prezerva integridade informasaun nian hosi simulasaun ne’ebé bosok.

Empreza media no komunikasaun nian, hosi sira nia parte, labele permite algoritmu sira ne’ebé iha intensaun atu manán funu ba atensaun ho kustu hotu-hotu atu prevalese sira nia valór profisionál sira, ne’ebé maka ho objetivu atu buka lia-loos. Konfiansa públiku hetan liuhosi ezatidaun no transparénsia, la’ós liuhosi buka tipu envolvimentu ruma. Konteúdu ne’ebé maka hamosu ka manipula hosi IA tenke marka ho klaru no distinge hosi konteúdu ne’ebé maka kria hosi ema. Tenke hetan protesaun ba autoria no propriedade soberanu ba obra jornalista sira no kriadór konteúdu sira seluk. Informasaun maka bem estar públiku ida. Servisu públiku ida ne’ebé konstrutivu no signifikativu la’ós bazeia ba oskuridade, maibé bazeia ba transparénsia hosi fonte sira, inkluzaun hosi parte koinvolvidu, no padraun kualidade nian ne’ebé aas.

Ita hotu simu bolu atu koopera. Laiha setór ida maka bele hasoru dezafiu atu lori inovasaun dijitál no governasaun IA mesak. Tanba ne’e, tenke kria salvaguarda sira. Parte interesada hotu-hotu—husi indústria teknolojia nian ba lejisladór sira, husi negósiu kriativu sira ba akademia, husi artista sira, jornalista sira, no edukadór sira—tenke envolve iha harii no implementa sidadania dijitál ne’ebé informadu no responsável.

Ida-ne’e maka edukasaun hakarak atu halo: atu aumenta ita-nia kapasidade pesoál ba reflesaun krítika, atu avalia kredibilidade ba fonte sira no interese potensiál sira iha selesaun informasaun sira-nia kotuk ne’ebé to’o mai ita, atu komprende mekanizmu psikolójiku sira ne’ebé ativa sira, atu permite ita-nia família sira, komunidade sira, no asosiasaun sira atu dezenvolve kritériu prátiku sira ba kultura komunikasaun ida ne’ebé saudavel liu no responsavel liu.

Tanba razaun ida-ne’e duni, sai urjente liután atu introdús alfabetizasaun media, informasaun no IA nian iha sistema edukasionál sira iha nivel hotu-hotu, prosesu ida ne’ebé maka instituisaun sivíl balun promove daudaun. Nu’udar ema Katóliku, ita bele no tenke kontribui atu ema sira—liuliu foin-sa’e sira—hetan kapasidade atu hanoin krítiku no buras iha liberdade espirituál. Literasia ida-ne’e mós tenke integra iha inisiativa aprendizajen moris tomak nian ne’ebé luan liu, hodi alkansa ema sira ne’ebé idade boot liu no membru sira sosiedade nian ne’ebé marjinalizadu, ne’ebé dala barak sente eskluidu no laiha kbiit hasoru mudansa teknolójiku ne’ebé lalais.

Media, informasaun, no literasia IA nian sei ajuda ema hotu atu evita adaptasaun ba deslokasaun antropomorfizasaun(umanizasaun) hosi sistema sira-ne’e, maibé trata nu’udar instrumentu, sempre uza  ba validasaun esterna hosi fonte sira ne’ebé fornese hosi sistema IA nian—ne’ebé ladun presiza ka la loos—no proteje sira-nia privasidade no dadus liuhosi komprende parámetru seguransa nian no opsaun sira rezolusaun disputa nian. Importante atu eduka ema seluk kona-ba oinsá uza IA ho intensaun, no iha kontestu ida-ne’e, proteje sira nia imajen (foto no áudiu), oin, no lian, hodi prevene sira atu labele uza hodi kria konteúdu no komportamentu sira ne’ebé maka prejudika hanesan fraude dijitál (bosok iha dijital), cyberbullying, no deepfakes ne’ebé maka viola ema nia privasidade no intimidade lahó sira nia konsentimentu. Hanesan revolusaun industriál ezije alfabetizasaun báziku permite ema sira atu hatán ba buat foun sira, nune’e mós revolusaun dijitál ezije alfabetizasaun dijitál (hamutuk ho formasaun umanístika no kulturál) atu komprende oinsá algoritmu sira forma ita-nia persesaun kona-ba realidade, oinsá maka prejuizu sira IA nian funsiona, mekanizmu saida maka determina aparénsia konteúdu balun iha ita-nia feed informasaun sira, no saida maka muda kondisaun sira no modelu ekonómiku kona-ba IA.

Ita presiza oin no lian atu bele espresa ema nia an. Ita presiza hafolin prezente komunikasaun nian hanesan lia-loos  ne’ebe klean liu umanidade, ne’ebé inovasaun teknolójiku hotu-hotu tenke orienta mós.

Hodi oferese reflesaun sira-ne’e, ha’u agradese ba sira ne’ebé serbisu ba objetivu sira ne’ebé trasa iha ne’e no ha’u fó bensaun kordiál ba sira hotu ne’ebé serbisu ba bem-komún liuhosi media.

 

Husi Vatikanu, 24 Janeiru 2026, Memoriá Saun Francisco de Sales nian.

Papa Leão XIV

Fonte: Vatican.Va

Tags: Komunikasaun Sosial
Previous Post

Segundo Noviciado fulan dahuluk tinan 2026

Next Post

Amu-Papa hateten ba Vida Konsagrada: “Konsagrada/u sira mak fermentu dame nian. Barak maka hela nafatin maski iha fatin sira ne’ebé kilat tarutu”

Related Posts

Amu-Papa: Rekoñese potensiál destrutivu husi teknolojia, dignidade umana prioridade ida

Amu-Papa: Rekoñese potensiál destrutivu husi teknolojia, dignidade umana prioridade ida

by Redasaun

Iha mensajen ida ba partisipante sira iha Kongresu Internasionál ne'ebé organiza hosi Pontifisiá Akademia ba vida, "Intelijénsia Artifisiál no Medisina:...

Papa Leão XIV: Ho haraik-an no aten-brani, mai ita entrega ita-nia sala sira ba Maromak nia mizerikórdia.

Papa Leão XIV: Ho haraik-an no aten-brani, mai ita entrega ita-nia sala sira ba Maromak nia mizerikórdia.

by Redasaun

𝙄𝙝𝙖 𝘼𝙣𝙜𝙚𝙡𝙪𝙨, 𝙋𝙖𝙥𝙖 𝙡𝙤𝙧𝙞 𝙞𝙩𝙖 𝙧𝙚𝙛𝙡𝙚𝙩𝙚 𝙠𝙤𝙣𝙖-𝙗𝙖 𝙀𝙫𝙖𝙣𝙟𝙚𝙡𝙡𝙪 𝙙𝙤𝙢𝙞𝙣𝙜𝙪 𝙣𝙞𝙖𝙣, 𝙣𝙚’𝙚𝙗é 𝙠𝙤𝙣𝙩𝙖 𝙖𝙞-𝙠𝙣𝙖𝙣𝙤𝙞𝙠 𝙠𝙤𝙣𝙖-𝙗𝙖 𝙛𝙖𝙧𝙞𝙯𝙚𝙪 𝙣𝙤 𝙠𝙤𝙗𝙧𝙖𝙙ó𝙧 𝙞𝙢𝙥𝙤𝙨𝙩𝙪 𝙣𝙚’𝙚𝙗é 𝙧𝙚𝙯𝙖...

Papa Leão XIV: “Kristu kura tristeza, moras ida ne’ebé maka ofensiva no jeneralizadu iha ita-nia tempu”

Papa Leão XIV: “Kristu kura tristeza, moras ida ne’ebé maka ofensiva no jeneralizadu iha ita-nia tempu”

by Redasaun

Maun alin doben sira, bomdia! No benvindu ba imi hotu! Jezús Kristu nia moris-hi'as maka eventu ida ne'ebé ita nunka...

Copyright FMATIN© 2026 All rights reserved

Welcome Back!

Login to your account below

Forgotten Password?

Retrieve your password

Please enter your username or email address to reset your password.

Log In
No Result
View All Result
  • HOME
  • Destake
    • FMA News
    • Husi Kreda
    • Família Saleziana
  • Sé mak ami
    • Institutu
      • Kona-ba ami
      • Fundadór sira
      • Husi Madre Jerál
      • Obra sira
    • Provinsia
      • FMA TIN
      • Husi Provinsiál
      • Programa Provínsia TIN
    • Komunidade
      • Komunidade Sira
      • Timor-Leste
      • Indonesia
  • Animasaun no Governasaun
    • Adminstrasaun
    • Pastorál Juveníl
    • Formasaun
    • Misaun Ad Gentes
    • Família Saleziana
    • Komunikasaun Sosiál
  • Edukomunika
    • Karizma
    • Edukomunika ohin
    • Ekolojia
  • Liturjia
    • Tinan A
    • Tinan B
    • Tinan C
  • Vida Sarani
    • Ha’u fiar
    • Na’i-Feto
    • Santu/a no Beatu/a
  • Rekursu
    • Bíblia
      • Testamentu Foun
      • Lectio Divina
      • Aprofundamentu bíbliku
      • Formasaun bíblika
    • Vida Konsagrada
      • Dokumentu Vida Konsagrada
      • Formasaun Vida Konsagrada
    • Kreda
      • Dokumentu Amu-Papa
      • Dokumentu Kreda nian
      • Formasaun litúrjika
      • Katekeze Tinan Fiar nian
    • Dokumentu FMA
      • Dokumentu Propriu Institutu FMA nian
      • Fonte
      • Renovasaun Vitál
    • Formasaun FMA
      • Formasaun Inisiál
      • Formasaun Kontínua
    • Sirkular
    • Orasaun
      • Adorasaun
      • Don Bosco
      • Kuarezma
      • Madre Mazzarello
      • Maria
      • Pentekostes
      • Retiru
      • S. José
      • Sagrado Coração de Jesus
      • Salmu sira
    • Espiritualidade Saleziana
      • Dimensaun Mariana
      • Don Bosco
      • Maria Mazzarello
      • Reitór-Mor
      • Santidade iha Família Saleziana
      • Sistema Preventivu
    • Pastorál Juveníl
      • Animadór 2013
      • Animadór 2014
      • Animadór 2015
      • Enkontru vokasionál
      • Oratóriu
  • Tatoli
  • Galeria
    • Photo
    • Video
    • Audio


Copyright FMATIN © 2025. All Rights Reserved.