Treinamentu kona-ba “Primeiros Socorros”

Treinamentu kona-ba “Primeiros Socorros”

Dili – Iha loron 5-6 Fevereiru 2021 iha sentru formasaun João Paulo II Comoro-Dili, reprezenta Irman sira husi komunidade oi-oin hamutuk ho Novisia no komunidade edukativu balun tuir formasaun kona ba PRIMEIROS SOCORROS. Trenamentu ne’e organiza no hetan apoiu husi GIZ.

Formasaun ne’e hahu ho introdusaun husi Joni Reis kona ba Marítima sira nia treinamentu wainhira hetan dezastre ruma. Hafoin kontinua formasaun ne’e ho Doutór André Belo, nia haktuir katak iha PRIMEIROS SOCORROS ne’e importante tebes wainhira akontese dezastre, hanesan ema dezmaia ka dezmaia tan fuan, mate tan xoke ka tohar, ita bele tulun sira iha minutu ruma ho asaun ne’ebé simples hanesan uluknanain asegura ita nia-an, hatene kronolojia akontesementu, asegura nia servikál, cek airway step A, breathing step B, heart compression step C, hafoin bomba/hanehan ba dala-15 ba labarik adolesentes sira no hanehan dala-30 ba ema boot sira, hafoin hatama iis no bolu kedas ambulance atu hetan tratamentu di’ak. No ema ne’ebé sai asistente primeiru ba sira ne’ebé moras uluknanain tulun nia-an, hafoin tulun ema seluk hanesan pasiente ne’ebé ho ran tenke uza luvas.

Tuir mai aprezenta mós ruin ema nian ne’ebé importante tebes husi ulun to’o ain. Ko’alia kona ba Ruin koalia mós kona ba otot tanba iha relasaun ho isin no kulit ne’ebé belit ba malu. Nune’e iha maneira oin-oin atu atende ema ne’ebé hetan asidente ho tohar ka desmaia no mós ba moras seluk hanesan: inus raan, ahi-han ka be’e manas luhas, nisik, nst. Bele tulun sira iha momentu ruma maibé lori kedas ba ospitál, atu bele hetan tratamentu ne’ebé di’ak liu tuir pasiente nia nesesidade no tuir Doutór sira nia atendementu. Ba ema ne’ebé desmaia presiza hatoba no foti ulun uitoan, tuir mai bomba hafoin fó iis, maibé ba ema ne’ebé hetan kanek tan rama ambong iha parte hirus matan nian tenke hatur, labele hatoba no ba sira ne’ebé lanu wainhira atu muta labele hatoba haklenan maibé hatoba taka-rabat atu nia bele muta sai, nst. Ba loron primeiru realiza ho teoria de’it maibé ba loron Segundu realiza ho prátika, hanesan ba pasiente ne’ebé tohar, bele uza maneira ne’ebé simples tuir realidade katak bele uza dos (kaixa) ka ai-kabelak atu bele tahan pasiente nia ruin.

Husi formasaun ohin nian tulun ami atu valoriza ema nia moris wainhira iha dezastre molok to’o iha ospitál no aumenta ami nia koñesementu kona atendementu sira ho maneira ne’ebé simples no ema hotu bele halo. No bele komprende iha diferensa boot entre tratamentu iha ospitál no ema liman badaen sira, tanba sira bele tutan wainhira ruin tohar maibé wainhira saraf sira kotu sira labele halo sai normál fali. Tan ne’e tratamentu ne’ebé diak liu ba iha ospitál atu Doutór sira bele akompaña ho di’ak. Ikus taka ho liafuan gratidaun nian husi Irman sira no hananu agradese nian ba ONG apoiante no Doutór André ho nia belun sira, ne’ebé fahe sira nia matenek no esperiénsia taumatan ba moras sira ho dalan oi-oin no hanorin oinsa atu sai sokorrista ne’ebé di’ak iha misaun ne’ebé enfrenta iha apostuladu sira wainhira hamutuk ho labarik ho foin-sa’e sira.

(Onesiana – Suzana FMA)