Moris Maromak nia mizerikórdia tuir estilu salezianu

Moris Maromak nia mizerikórdia tuir estilu salezianu

Dili – Husi loron 22-23 Fevereiru, Irmán diretora no ekónoma sira hala’o formasaun ho estilu ofisina hodi hakle’an Reitór-Mor nia surat “Misericordiosi come il Padre. Lettura salesiana dell’Anno Giubilare”, hasai iha fulan jullu 2016. Enkontru ne’e fasilita husi Ir Alma Castagna, inspetora FMA TIN.

Enkontru dahuluk ba de’it diretora sira iha loron 23, iha-ne’ebé Irmán sira-ne’e hateke ba Maromak nia mizerikórdia no buka modela an tuir Maromak mizerikordiozu ne’e ninia ilas hodi hateke ba íkone balun mizerikórdia nian; sira mós halo leitura karizmátika, katak hateke ba oinsá Don Bosco moris Maromak nia mizerikórdia hodi buka foti implikasaun ba sira nia an rasik iha sira-nia kargu nu’udar diretora. Sira hakle’an Reitór-Mor nia surat númeru 3 (Dio ricco di misericordia) no númeru 4 (Don Bosco evangelizzatore e educatore sensibile alla misericordia di Dio).

Enkontru daruak hala’o iha loron 23 Fevereiru, Irmán ekónoma no Irmán diretora sira halo formasaun konjunta, hodi haree Reitór-Mor nia surat iha parte n.5 kona-ba “La misericordia nella casa salesiana”. Sira buka hatán ba pergunta  “bainhira mak diretora no ekónoma iha fuan Bibi-Atan Di’ak nian” no pergunta “bainhira mak diretora no ekónoma moris tuir Sistema Preventivu”.

Tuirmai rezultadu husi sira-nia sharing:

Ha’u, nu’udar ekónoma, moris tuir Sistema Preventivu bainhira:

  • Iha pasiénsia atu hala’o knaar hotu
  • Prontu atu hatán ba nesesidade irmán ida-idak, labarik no foin-sa’e sira
  • Prontu atu fó perdaun
  • Agradese nafatin iha Maromak nia Providénsia
  • Ksolok, vado io, laran-luak
  • Prudente iha maneira ko’alia no jestu (matan moris haree antes, molok akontese)

Ha’u, nu’udar diretora, moris tuir Sistema Preventivu bainhira:

  • Sensibiliza Irmán sira atu hadomi kiak sira
  • Diálogu ho sinseridade
  • Flexivel ho tempu
  • Husik Maromak intervein iha nia moris (fiar ba Maromak nia Providénsia)
  • Fuan boot nakonu ho karidade (fó an atu serví, haluha an)
  • Atensaun ba nesesidade (Irmán no misaun)

 

Ha’u, nu’udar ekónoma, iha Bibi Atan Di’ak nia fuan bainhira:

  • Moris amabilidade no familiaridade ho komunidade no kalaboradór leigu/a sira
  • Ho jestu bondade nian hatudu Maromak nia maternidade
  • Buka ema seluk nia ksolok liuhusi ha’u-nia saran-an lahó rezerva
  • Sai disponivel atu fó buat ne’ebé Irmán sira presiza, labarik no foin-sa’e sira
  • Responsavel ba knaar ho domin no komprensaun
  • Perdua no haluha se iha konfliktu ruma

Ha’u, nu’udar diretora, iha Bibi-Atan Di’ak nia fuan bainhira:

  • Hatudu nu’udar inan ida ne’ebe buka Irmán sira nia di’ak hodi lori sira besik liutan Maromak
  • Nunka para atu atensaun domin ba ida-idak
  • Hadomi no simu sira nu’udar sira nia an rasik laho prejuisu
  • Sai nu’udar inan ida ne’ebé buka Irmán sira nia di’ak atu hetan ksolok loos no lori sira besik liután ba Maromak
  • Nunka para hatudu atensaun no domin ba ida-idak
  • Hadomi no simu sira nu’udar sira-nia an rasik lahó prejuizu.

Iha parte ikus, Ir Alma lori Irmán sira hanoin oinsá moris mizerikórdia iha justisa ho ema sira ne’ebé sai ita-nia “dependente”. Nia subliña se ita “fanun konxiénsia, barani denunsia injustisa sira iha ita-nia ambiente?” no husu atu Irmán sira halo “ezame konxiénsia nian se ita moris tuir justisa”.

Hodi foti Reitór-Mor nia liafuan sira, konkretamente ita sei:

  • Garante atu eziste kontratu sira no respeita hodi defende ema sira nia direitu, nune’e mós ita-nia atividade sira nia direitu;
  • Selu saláriu justu iha ita-nia obra/prezensa sira;
  • Tenke onestu nafatin iha jestaun osan, liuliu bainhira destina ba ema (pontualidade iha relatóriu finanseiru, onestidade no transparénsia);
  • Hili ema ba serbisu oioin iha ita-nia obra sira, presiza tuir kritériu preparasaun, idoneidade no identidade, la’ós husi banku okos, tan “amizade” eh troka-malu favór;
  • Aseita atu enfrenta situasaun sira ne’ebé loroloron mosu, maski la kómodu, se kona ema seluk nia justisa no direitu, liuliu se sira mak menoridade ne’ebé fraku liu no la hetan protesaun.